spaningar.com

Mem och mimme. Arvids första ord! Ja, alltså det betyder hjälm och pinne. Mycket viktiga ord. Jo, han kan ju faktiskt säga andra ord, he ohoj t ex, men idag var det två ord på en dag. Kors i taket!

Det handlar om ett vanligt missbruk som är utbrett bland miljontals konsumenter. Mobiltelefonen alltså. Tydligen finns det fler mobilabonnemang i Sverige än det finns folk. Hur många abonnemang behöver en person? Jag har inte ens ett eget, utan det är min käre makes abonnemang. Fast det betyder ju att han har flera, men jag har ju inget, så det jämnar väl ut sig.
Numera finns det ju mobilförbud i vissa vagnar i tunnelbanan och på bussarna i Stockholm. Det är ju ganska larvigt kan man tycka, och jobbigt när man själv vill ringa eller blir uppringd. Inte så att jag väljer den sidan med flit. Men när man sitter framför någon tonårstjej på bussen som skvallrar i tio minuter med sin kompis, och som sedan lägger på med ett ”Puss” när kompisen klivit på bussen och är två meter bort – då önskar man att man hade satt sig i den mobilfria zonen. På pendeltåget finns dock ingen frizon. Idag satt en en tant/dam (hm, läs det som känns bäst) i 60-årsåldern på pendeltåget och diskuterade moster Märtas (eller vem det nu kan ha varit) begravning i sin mobil, huruvida de skulle beställa extra kaffe eller inte. Det känns som ett ganska privat ämne, jag skulle inte avhandla det per mobiltelefon i en halvfull tågvagn. Och hon satt inte ens på sätet brevid, utan på andra sidan gången, så fler måste ha hört samma samtal.
Men nu kanske de skulle ta bort förbudet, och det är kanske lika bra. Det där med förbud har ju oftast motsatt effekt. Annars är det väl snart en cool grej att tjuvringa i tunnelbanan.

Jag såg mig själv beskriven på ett ställe som tvåbarnsmor. Det stämmer ju, men jag har inte riktigt tänkt på att jag kan ses som det. Då började jag fundera på vilka andra ”etiketter” som skulle passa , typ de som finns i tidningen när man inte vill röja någons identitet. Eller i kontaktannonser… Det är ju skojigt att kombinera olika etiketter och få t ex ”35-årig tvåbarnsmamma (fast i snorträsket)”. Eller ”föräldraledig kattägare (biten av hundägare)”.

Några exempel:

Tvåbarnsmor, bokklubbsmedlem, lärare, bloggare, f d örebroare, pendlare, Huddinge-bo, maka, fadder, bostadsrättsinnehavare, bidragstagare, föräldraledig, deltidsarbetande, tv-tittare, bankrånare, skattebetalare, låntagare, kund, förälder, syster, dotter, icke-rökare, Kräfta, ex-diktator, kattägare, prenumerant, licensbetalare, bilägare, kollega, volleybollspelare, kontokortsinnehavare, rikskändis…

(Fotnot: 35-åringen är egentligen någon annan)

Vad göra en lördag? Ensam med barnen hela helgen, och fint väder. Vi beslöt att åka till Skansen med några vänner och deras vänner. Vi kom iväg med pendeltåget vid halv ett-tiden, kom nästan direkt med en buss som skulle ta oss till resmålet. Väl framme var klockan redan över halv två och vi skulle mötas vid Solliden-restaurangen, då allas magar börjat knorra. Eftersom det var det enda innestället att äta på ringlade sig kön längs hela disken. Men det var ju bara att vänta. Hur som helst, efter en halvtimme fick vi vår mat (pannkakor och köttbullar). När vi ätit färdigt och bytt blöjor etc var klockan tre.
Nu sken inte solen längre och det blåste snålt kring öronen. Och det visade sig att de bara hade öppet till klockan fem. Mot djuren, alltså. Första attraktionen: Älgarna. I älgarnas inhägnad satt en ekorre, men vi fann älgarna lite längre bort. Sen gick vi i rask takt förbi renar, sälar (jo, där stannade vi till), uttrar (såg ingen), vildsvin, visenter (såg ingen) och sovande björnar (vi smög). Vargarna syntes och jag såg faktiskt en järv för en gångs skull. Fast Erik envisades med att det var en liten björn. Sen uppehöll vi oss en längre stund vid stallet, fast det var roligast att springa ut och in genom olika dörrar. Sen var det slut på djur. Då var det bara att traska genom leran tillbaka mot utgången.
Innan vi gick tänkte vi försöka köpa bullar igen. Tidigare hade de andra tittat in på Skansens bageri för att köpa bullar, men fått veta att de var slut. Lasse Berghagen hade varit där och köpt 100 bullar. Vad gjorde han där? Och vad skulle han med 100 bullar till? Han har ju inte ens allsången längre. Men nu var bageriet naturligtvis stängt. Vi blev erbjudna att följa med hem och fika, men det var tillräckligt långt bara hem med trötta ben. Klockan halv fem gav vi upp Skansen, och lyckades komma med en buss direkt och hann med pendeltåget med en minuts marginal. Vi gick till affären hemma och köpte bullar istället.
Det var trots allt en trevlig dag, med en sedd järv och en nära Lasse-upplevelse. Man ska inte klaga.

På lördag gäller det! Jag är nämligen ensam hemma med barnen så ingen kan protestera mot – just det – Schlagerfestivalen. Popcorn och coca cola ska det va’. Hoppas bara att barnen vill lägga sig i tid, och inte mitt i nåt spännande moment. Vi har inte tittat på delfinalerna, men nu måste man ju titta (eller?).
Men trots att jag gärna tittar på finalen är jag lite kluven inför det där med schlagers. Det är ju inte riktigt min grej, liksom. Fast det heter väl inte schlagerfestival längre, utan det är ju en Melodifestival. Fast inte är det bara för melodierna som Sebastian och Måns har tagit sig till finalen. Och Anna Book har jag inte en aning, är det artisten eller melodin? Jag bara undrar.
I år är the Ark med och trots att jag gillar dem i vanliga fall så gillar jag inte att de är med här och dessutom är favoriter. Nån hade hört att de kunde visst gå och vinna rubbet. (Eller var det Anna Book…?) De ska ju inte vara med i sånt här! De är ju tuffa (nåja) killar (nåja) och är ju redan stora, de ska inte vara med i tramsprogram – ja jag vet, jag kommer kolla ändå. Men kan Lordi kan väl de. Fast inte tar väl någon Lordi på allvar? Kommer någon ta The Ark på allvar efter detta?
Men – återigen – så kommer jag troligen om jag alls ringer, att rösta på just The Ark. För de är ju iallafall bäst på plan. Man kan ju inte skicka vad som helst till Finland.

Lyssna på The Ark: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=774255

Startfältet. Vem vinner?
(Om någon bryr sig…?)

Andreas Johnson
Sonja Aldén
Anna Book
Sebastian
Marie Lindberg
Måns Zelmerlöw
Tommy Nilsson
Sanna Nielsen
Sarah Dawn Finer
The Ark

Tydligen finns det en Google-sida kopplad till min sida där man kan se statistik över antal besökare och annat spännande. Man kan se var folk har tittat på sidan och hur många gånger, och få upp all möjlig onödig detaljinformation. Men det är skoj när det står att någon har sökt på Google och hittat MIN sida! Trevligt, tänkte jag, någon har sökt efter MIG. Men upp kommer listan med sökord: det började häromdagen med ”snaggning”, ”hotelltvålar” och ”Hare Krishna” och senast var det ”frosta av frysen” och ”elen avstängd”. Jag säger då det, man kan söka efter vad som helst på nätet, men då får man ju svar därefter. Fast det betyder ju att omfånget på mina ämnen är ganska stort, och det lär väl komma fler som googlar efter allehanda saker. Det är ju kul att bli hittad, men jag antar att de inte var ute efter att läsa om Arvids hår eller om när familjen Hallgren frostar av frysen…
Jo, förresten, jag glömde ”mönstrat toalettpapper”.

På tapeten i barnens rum fanns förut barnklotter. Men icke längre. Efter en inte allt för lång stund lyckades jag trolla bort (nästan) alla spår av konstnären Erik (brun krita). Tricket var iallafall att tapetsera enbart under bården , som iallafall var tvungen att avlägsnas pga kattriv. Okej, att ta bort bården tog ju ganska lång tid, men det gjorde inte jag. Ett annat trick var att börja nerifrån så man slapp skära. Och att strunta i underarbetet… Bara lite fusk.
Resultatet blev väl okej, en våd blev lite skrynklig och den undre tapeten lossnade lite från väggen i kanten. Men snabbt gick det. Och det blev ju snyggare än innan! Hoppas att det inte är förgäves, då vi har en till med tendenser att kladda. Vi försöker att hålla det i schack med andra aktiviteter, t ex play-doh, och hoppas att han inte hittar kritorna.
Det visade sig tyvärr att när vi ställde våningssängen längs den väggen att varken tapeten eller bården syntes. Kanske lika bra.

YES! Äntligen SPORTLOV!!! Det var så himla skönt att vakna imorse och inse att man inte behöver gå till jobbet. På en hel vecka! (Annars har jag alltid dagislämning på mina sk lediga dagar.) Kidsen vaknade naturligtvis tidigt, men det räckte att gå upp åtta när Maken skulle iväg och jobba ”extra” nu när jag är ledig. Jag har visserligen bara jobbat sen januari och varit ledig i 1,5 år… Men det är som Pippi säger, man kan ju inte ha jullov (läs sportlov) om man inte går i skolan! Så nu har jag liksom mer förtjänat mitt lov.
Fast det blir väl inte så mycket sport på lovet. Vi ska åka till Örebro, och kanske blir det en tur till pulkabacken där. Ännu mer kanske en tur till den lokala skidbacken Flottsbro när vi kommit hem. Ja, det blir väl inte så mycket lov heller, när jag tänker efter. Man ska ju hinna så mycket när man är ledig, och nu har jag dessutom barnen på heltid. Så det blir väl varken hackat eller malet, men det är ju tanken som räknas…!?
Nu har jag iallafall ätit frukost i lugn och ro (haha) och försökt att packa. Snart ska vi åka iväg till mormor och morfar. Dammsugningen, tvätten och tapetseringen i barnrummet lämnar jag kvar hemma, så får vi se vad som är gjort när vi kommer tillbaka. Jag tror fortfarande på underverk.